Beccis bodde i England, sedan Örebro och nu? London igen?

De senaste dagarna har jag överträffat mig själv.

I svenskhet. I matlagning. I avbockning på listor. I duktighet. Jag har gjort allt som jag sagt att jag ska göra. Jag har tvättat, gymmat, fixat min språkkurs, lagat mat, bakat kanelbullar (utan färsk jäst, det ni) och kommit ihåg att ringa de som jag lovat ett samtal. Jag har varit effektiv helt enkelt!

Det börjar bli mycket på jobbet nu. Det beror nog mest på att jag faktiskt vet vad som behöver göras, och för att vi startar nya teman i både PromiseLand Small och Medium. Plus GLS (Global Leadership Summit, en stor konferens som hålls på centret nästa helg). Jag tycker mest att det är kul, eftersom jag inte behöver fråga om saker hela tiden utan kan sysselsätta mig själv. Progress!

Det känns lite konstigt att inte vara på Platen i tider som denna. Det stod idag nya treor och skrek vid Kanalen i Motala. Det var andra samhällsstackare som fick bada i år och andra töntar (naturare) som stod brevid och skrattade. Det var inte vi, 91:orna. Känns som att det var förra veckan som vi var etttor och blev målade i fejset av snygga 89:or. Som om det var igår vi sprang runt som indianer och tjoade i skolan. Konstigt. Jag saknar det. Springandet i skolan alltså, inte att vara utklädd till indian, det klarar jag mig utan.

Kan alla som jag ska skaffa julklappar skriva i kommentarfältet vad de önskar sig tack? Bra, måste göra en budget för det tror jag... Ha't gött hörrni!