New deep.

Visst är det knäppt att det redan är half term?

Att jag bar har en halv termin kvar. 8 veckor. Det är ju ingenting! Jag pratade om det med Edda i lördags, under vårt handledar-volontär-möte. Att det känns konstigt att inte vilja åka hem samtidigt som jag längtar ihjäl mig efter att läsa Aftonbladet hemma hos mormor och morfar. Det är bara så knäppt.

Förra veckan hände det många bra saker. En av mina bästa vänner, fröken Oliwia Fång-långkalsong, bokade biljetter till England, vi hade överraskningsfest för Andy som fyllde år i söndags och vi hade inventering på jobbet. Det sista var kanske inte så kul egentligen, men med Andy och Fi kan det mesta bli intressant. I nuläget har vi 268 gafflar på centret, för den om är intresserad. Antalet kopiatorer har inte ökat sedan förra året, men däremot antalet telefoner. Man lär sig något nytt varje dag.

På torsdag kommer min volontärvän Carolina hit. På fredagen ska vi åka till Oxford och låtsas gå på universitetet På lördag ska vi strosa i huvudstaden. Därimellan ska det nog drickas mycket kaffe och filosoferas, så det ska bli himla fint. När hon åkt på lördagen så är det bara fem dagar kvar tills Olly kommer. Och om trettio dagar ska jag tydligen åka hem igen.

Det händer mycket överallt. PromiseLand-videon (ni vet, mitt-sista-termins-projekt) måste bli klar innan den 26 juni. På torsdag förväntas jag och Andy hålla ett litet tal på månadens friendship lunch. Min fem sista PromiseLand-söndagar måste bli kalasbra, framförallt PLS som jag är administratör för. "Finish in style" som Edda alltid skriver på våra Stagecrew-planeringar.

Bakade en liten tårta till Andy i torsdags. Så här snygg blev den!