Det betyder att alla rum nu är upptagna och att vi har fullt hus. Den sjunde tjejen i huset heter Siobhan och kommer från Windsor. Windsor i Kanada då, inte Windsor söder om M4 i Storbritannien. Jag och Lindsay pratade lite om hur det skulle bli att ha en sjunde person i huset och hur det skulle gå med kylen. Som det är nu så är den smockfull och det går knappt att stänga. Som tur var hade hon med sig en egen liten kyl och hon verkar inte så intresserad av matlagning, så Lindsay och jag skojade om att vi hade tur och forfarande kan ha den för oss själva. De andra käkar i matsalen för det mesta, men Lindsay och jag lagar all mat hemma.
Jag tänkte att vi kunde gå igenom mina huskompisar lite, tänker att det är mycket namn nu. Det är nästan så att jag är förvirrad och blandar ihop dem, trots att jag bor med dem.
Aiko är från Hong Kong och pluggar sociologi. Hon är ganska tyst av sig och verkar sova väldigt mycket, verkligen jättemycket. De andra påstår att man inte ser henne så mycket för att hon sover så mycket. Det låter lite komiskt men helt sant. Hon är väldigt snäll och erbjuder en alltid att få smaka av hennes mat, trots att jag inte frågat.
Maya är från Japan och är även hon ganska tyst, nästan lite blyg. Hon är nog den som jag pratat minst med hittills. Maya är också den som tycker att det är bäst att diska runt två på natten, upptäckte jag inatt när jag vaknade och gick upp för att kolla vem det var. Det har hänt ett par gånger tidigare, men denna gången kunde jag inte somna om, så gick och sa till. Det sjuka var att hon inte tycktes förstå varför det kunde vara störande... Jaja. Hon ska sluta iallafall.
Sei är också från Japan och vi läser samma globaliserings-kurs ihop (en av mina tre). Det är skönt att ha någon i huset att dela ångesten över kursen med. Igår hjälpte vi varann lite med en uppgift som vi ska lämna in imorgon. Sei älskar också grönt, vill åka till Irland precis som jag och vi har väldigt lik smak när det kommer till film och musik. Hon, Sangin och Lindsay kommer ofta och kramar mig, av okänd anledning. Himla gullig tjej.
Siobhan är nu "den nya tjejen" istället för jag. Hon verkar också jättesnäll, vi satt och snackade lite förut. Tydligen har hon varit "don" förut (en person som är ansvarig för ett residence-boende, typ hjälper till som utomstående om det blir konflikter och kikar förbi då och då för att kolla läget) men orkade inte med mer. Hon var därför tvungen att byta boende, eftersom hon hade ett speciellt rum som don och fick överlåta det till hennes efterträdare. Siobhan är ju kanadensiska så jag ska passa på krama ur henne massor med info om Kanada.
Sangin kommer från Sydkorea och får mig att asgarva nästan varje dag. Hon är väldigt öppen och har delat med sig av de flesta aspekter av hennes liv redan. Sangin kramas med alla och vill alltid veta massa saker. Om Sverige, om mig och om livet. På något vis, som jag skrev i förra inlägget, så har hon börjat fråga mig om saker: Allt i från recept till hur man löser en knivig relation med en kompis. Jag gillar henne skitmycket, hon är så rolig!
Lindsay har jag ju redan berättat lite om. Hennes familj bor i Belgien men hon är härifrån. På många sätt är vi lika, samtidigt som vi också är väldigt olika varandra. Det är henne som jag hänger med mest, vi kollar på film någon gång i veckan och brukar åka och handla tillsammans. Vi delar mattips, skickar låtar till varann och även om vi brukar inta varsin soffa i vardagsrummet om kvällarna. Även om vi inte pratar så mycket vid de tillfällena utan har varsin dator i knät så är det alltid mysigt att ha någon på armlängds avstånd att peta på när plugget blir för tråkigt.
Jag tror att jag hade tur med både hus, läge och huskompisar. På det stora hela så funkar det skitbra. Alla är sams, kramas och vill umgås med varandra. Tydligen är det inte så i alla residence. Lucky me!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar