Så, jag lever och är vid gott mod.
Resan var lång men allting flöt på riktigt fint. Vi åkte hemifrån Vadstena strax efter halv ett och stannade på vägen för att fika lite på smörgåstårtan som blev över från min "hejdå-middag" med släkten. Växlade pengar och kramade familjen hejdå på Landvetter. Det var lika svårt denna gång att åka upp för rulltrappan till säkerhetskontrollen, se mamma gråta och känna hur hjärtat brast lite när jag var tvungen att släppa lillsyrrans hand. Men när jag väl gått igenom säkerhetskontrollen och jag tog min sista svenska cappucappu (cappucino på Beccis-språk) på ett tag så kändes allting bara spännande.
Från Göteborg åkte jag till Amsterdam och Schipol. Jag var framme strax innan åtta och gick och käkade direkt. Lyckades hitta ett par sköna fåtöljer i en tyst och lugn del av flygplatsen så hängde där hela natten. Kollade på film, ett par serie-avsnitt och lyckades faktiskt sova nån timma allt som allt. Inte speciellt tungt, men det gjorde mycket. Strax efter fem gick jag och käkade lite frukost och gick till min gate. Från Amsterdam skulle jag till Detroit i USA, eftersom det är billigare att flyga till USA än Kanada. Tydligen var planet fullt så de startade säkerhetskontrollen tidigare, så kom precis lagom till gaten eftersom jag var ute i god tid. Boardingen gick bra och vi var i luften fem minuter efter utsatt tid.
Nio timmar på ett flygplan är inte speciellt spännande och jag sov mesta delen av resan. De hade en ny säsong av "Million dollar listings New York" på planet så roade mig med det lite. Som de flesta av er vet så älskar jag program om hus och lägenheter och vårt svenska bidrag i form av Fredrik Eklund är väldigt underhållande. Vi landade tio minuter sent, 11.10 lokal tid, och säkerhetskontrollerna i USA är väldigt tidskrävande och omständliga. Turligt nog så stötte jag inte på några problem och min väska kom väldigt fort, så hann köpa mig en macka innan jag ringde bussfirman skulle ta mig från Detroit till London i Kanada.
Bussresan tog två timmar längre än väntat, eftersom det för tillfället pågår en helt sjuk storm här med bisarra temperaturer. Det har kommit mycket snö och tydligen så har det snöat nästan varje dag sedan början av december. Det var tur att jag fick en ordentlig Fjällräven.-jacka av mina päron kan jag säga. Trots att vi blev sena så gick resan bra. För att komma till Kanada via buss så måste man stanna vid gränsen och visa upp papper och pass. Det tog en stund för dem att lägga in mig i systemet, eftersom jag inte har ett speciellt visa eller så, utan bara behövde bekräftelsen på att jag var accepterad som utbytesstudent vid universitetet här. Väl efter det så sov jag en stund i bussen och var framme i London vid fem på eftermiddagen, lokal tid: så elva på kvällen för er där hemma.
Jag blev avsläppt vid receptionen/informationsdisken och fick mina nycklar. Det snöade ganska bra när jag kom, men som tur är så bor jag bara tre minuter från huset där informationsdisken är. Fick nycklar och gick och knackade på hos mina huskompisar. Jag har hittills träffat tre av sammanlagt sex stycken, samtliga som är här nu är från Japan. Två av de andra kommer från Sydkorea och en är ifrån Belgien. Tydligen har de inte kunnat komma hit än på grund av vädret, så jag tror att jag hade tur som bara blev två timmar försenad. Tjejerna verkar trevliga och huset är jättebra, även om standarden är ganska dålig jämfört med svensk standard. Det är lite slitet och har såklart en rätt skabbig heltäckningsmatta. Ska köpa tofflor så fort jag kan. Den svenska studenten som var här förra terminen hade fixat täcke och kuddar till mig, så efter att ha käkat middag på en av campusrestaurangerna så däckade jag halv nio (halv tre svensk tid).
Jag bor i ett rum på bottenvåningen i ett av campusets minste hus, bakom köket, så det är lite off i huset. Jätteskönt tycker jag, eftersom jag slipper bo vägg i vägg med någon. Mitt rum är jättestort och om jag bara lyckas få tag på en liten läslampa så kommer det bli kanon. Madrassen är nästa lika hård som golvet, men som en av mina nya vänner sa: "Hårda madrasser är bra för ryggen!".
I morse hade vi "orientation". Vi blev bjudna på frukost och fick lite information från en student som hjälper till med introduktionen för utbytesstudenter. Vi fick våra studentkort, som är ett studentleg - bibliotekskort - matkort och fick sedan en rundtur av campuset. Sista stoppet var på studenternas kommunikations- och möteshus där vi fick ett busskort, som är gratis, så vi kan ta oss runt i stan. Tillsammans med sju överpeppiga asiater tog jag därefter en buss till ett shoppingcenter, eftersom jag var ledig på eftermiddagen. Fixade ett bankkonto, simkort till telefonen och köpte lite mat så att jag klarar mig ett par dagar. Detta skulle nog ha tagit mig två, max tre timmar att fixa själv. Men mina nya kompisar ville titta på och fota allt så det tog oss sex timmar allt som allt. När vi väl kom tillbaka till campus och våra respektive hus så var jag helt slut. Har käkat lite, duschat och sitter nu i sängen.
Det har varit två långa dagar med mycket info, men jag tror på detta. Huron University verkar vara ett schysst ställe trots extrema väderförhållanden just nu. Kurserna är inställda imorgon eftersom det är så kallt och så mycket snö. Detta är skitbra för mig, eftersom jag har en opponering att skriva. Har ju fixat mat och det jag behöver just nu så tänker inte gå utanför dörren imorgon. På onsdag börjar alltså mina kurser på riktigt.
Puh, det blev långt det här. Om ni har frågor eller så, kommentera eller skicka ett pm på fejan så svarar jag så. Mitt kanadensiska nummer kan inte ta emot sms (det är verkligen apdyrt med abonnemang och så här) så sociala medier är det enklaste sättet att kontakta mig. Det svenska numret är fryst och funkar inte förrens jag kommer tillbaka till Sverige. Vi har wifi överallt på campus, så det borde inte vara några problem. Om jag inte svarar (mamma och pappa, detta är till er) så beror det troligtvis på tidsskillnaden (vi ligger sex timmar efter er) eller att jag är out 'n about någonstans. Jag lovar att svara så fort jag kan.
Tack och godnattk kompisar. Snart kommer bilder och grejer, men detta får räcka nu. Puss, kram och en skum banan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar