Det är en sorgens dag. Jag har gjort mitt sista PromiseLand.
Jag kommer nog inte att sakna släpandet på bord, rymdskepp eller skyltar så mycket. Eller jo, kanske om ett par månader eftersom jag är rätt sentimental. Hur som, det jag kommer sakna är ungarna, framförallt min smågrupp och alla ledare. Lucy, Elliot, Hannah, Ed, Angela, Jane, Jenny T, Dom och Ollie. Gemenskapen och kramarna. Jag fick ett kort med en meter lång extra-remsa som folk skrivt fina saker i och bestämde att jag skulle komma tillbaka om tre år och hälsa på, när Isaac i min smågrupp är tio år gammal. Skönt att ha spikat ett datum liksom.
Efter att ha ställt upp 120 stolar, städat och låst centret gick Andyoch jag hem till hans värdfamilj. Jenny T(ebboth) serverade en fantastisk sunday roast och vi avslutade med ett par omgångar Perudo. Andrew, den yngre sonen i familjen, blir ganska brydd när jag vann två gånger i rad. Avslutade dagen med receptions-tjänst som var ganska trevlig då Phil Mann höll mig sällskap.
Alla Olovsonare! Jag behöver veta vad jag ska köpa (inom rimliga gränser) innan lördag. Ta er en funderare på vad som kan tänkas önskas från England. Puss och hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar