Tillbaka i Inglaterra.
Det var jobbigt att åka tillbaka. Väldigt jobbigt. Till och med jobbigare än att åka i september. Då var allting spännande och intressant, nu visste jag ju att det enda som väntade var ett tomt hus och regn. Tillbakaresan började klocka nio svensk tid och klockan sex klev jag innanför dörren med matkassar, en för tung väska och ett ganska tungt sinne faktiskt. Ville bara vända. Jag kan inte låtsas som något annat. Just nu så vill jag mest åka hem. Det blir nog bättre imorgon när jag fått sova lite och får annat att tänka på.
Min hemvisit har iallafall varit toppen. Jag har inte hunnit att träffa alla så mycket som jag hade velat, men jag har ju knappast legat på latsidan så jag är nöjd. Jag kom ju hem och på något vis så blev det jul, om än lite annorlunda iår. Vi åkte till Stockholm, dansade på Harrys och skålade in nyåret. Återigen har jag blivit påmind om hur många fina människor jag har där hemma.
Imorgon börjar jobbet igen och trots att det är skitjobbigt att vara hemifrån (återigen, förhoppningsvis är det bara så här just nu) så ska det bli lite skönt att komma tillbaka till rutinerna. Och det händer lite den närmsta tiden också! Om knappt två veckor åker jag till Wales på the BIG conference, och träffar alla volontärer från TFG som är med iår. Dagen efter att jag är tillbaka i Gerrards Cross så kommer 75% av familjen Axelsson hit på visit. Det ska firas att Kristin fyller år den 24 januari och pratas massa svenska såklart! Sen är det bara februari som ska klaras av för i mars åker jag ju hem igen för en veckas skidåkning. Det ska nog gå bra.
Oranges hjälptelefon suger. Har suttit 25 i telefonkö nu. Suck. Ska bara klara av det, sen ska jag hoppa ner i sängen, torka tårarna och skärpa mig. Godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar